128000 i administrativ kostnad för 114 gymnasieelevers bussbiljetter i Trosa kommun

Rotar runt i en bunt fakturor från bussbolaget till kommunen. Bussbolaget tar ca 128 tkr inkl moms per år i “administrativa kostnader” för att göra och leverera biljetter till drygt 100 gymnasieelever som åker med Trosabussen till Stockholm. På något vis så känns det som om det borde kunna ingå i biljettpriset.

Priset är 100 kr + moms  per elev och månad, förra året var det 33 kr per elev och månad. Prishöjningen är på över 200%. Men något offentlig stöd till bussbolaget handlar det såklart inte om. Nejdå.

Det här är inte rimligt.

(Edit, det första belopp jag publicerade var 170 tkr vilket var fel eftersom jag grävde djupare och hittade en kreditfaktura på delar av det första beloppet)

Vinnare eller förlorare i regionsammanslagningen – se balansräkningarna här

Vi tycks stå inför något slags sammanslagningar av våra län och landsting till regioner. Jag tittade lite på balansräkningarna i dagens landsting och regioner och det ser ju onekligen inte oproblematiskt ut att slå ihop saker hur som helst. Hur känner välmående Blekinge inför att slås ihop med Skåne?

Och om jag tittar i länet där jag bor, Södermanland, så är det ju uppenbarligen så att ekonomiskt välskötta Södermanland kommer att få sin ekonomi sammanslagen med struligare landsting.

Allt kan såklart inte värderas på det här viset men jag undrar hur man tänkt lösa detta med att blanda spara och slösa för det kan inte vara oproblematiskt?

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL EGET KAPITAL SOLIDITET
Östergötlands läns landsting 14943 8178 54,7%
Jönköpings läns landsting 10368 4972 48,0%
Kronobergs läns landsting 3943 1256 31,9%
Kalmar läns landsting 5382 2064 38,4%
Regionsumma 34636 16470 47,6%
Västernorrlands läns landsting 4336 1018 23,5%
Jämtlands läns landsting 1933 121 6,3%
Västerbottens läns landsting 6661 1731 26,0%
Norrbottens läns landsting 6251 2163 34,6%
Regionsumma 19181 5033 26,2%
Blekinge läns landsting 3615 1297 35,9%
Skåne läns landsting 23541 -2072 -8,8%
Regionsumma 27156 -775 -2,9%
Stockholms läns landsting 83062 6776 8,2%
Gotlands kommun 1409 616 43,7%
Regionsumma 84471 7392 8,8%
Uppsala läns landsting 11815 3850 32,6%
Södermanlands läns landsting 6329 2037 32,2%
Örebro läns landsting 7023 1706 24,3%
Västmanlands läns landsting 6514 1854 28,5%
Dalarnas läns landsting 3978 -397 -10,0%
Gävleborgs läns landsting 5882 1849 31,4%
Regionsumma 41541 10899 26,2%
Västra Götalands läns landsting 31594 5926 18,8%
Hallands läns landsting 6562 2763 42,1%
Värmlands läns landsting 6259 789 12,6%
Regionsumma 44415 9478 21,3%

Källa: SCB:s preliminära statistik över landstings och regioners balansräkningar per 2015-12-31.

Busslinjen som (nästan inte) behöver offentliga stöd.

Det kan vara läge att berätta vad jag har “roat” mig med i cirka en veckas tid. Trosabussen (busslinje mellan Trosa och Liljeholmen) startades som ett samarbete mellan det offentliga och det privatägda lokala bussbolaget Åkerbergs trafik. Samverkansformen var något som heter tjänstekoncession och trafiken har haft ett successivt nedtrappat stöd från skattebetalarna. Sedan sommaren 2015 ska den drivas helt utan stöd från varken kommun eller landsting. Det är unikt och uppmärksammat på olika sätt.

Samtidigt så har både kommunen och åkeriet på olika sätt fortsatt prata om att de samarbetar i “Projektet Trosabussen” så jag blev nyfiken på vari det samarbetet bestod och specifikt nyfiken på om några skattemedel gick till åkeriet. Jag skickade ett mejl och frågade om det.

Jag fick svar från en av de viktigaste cheferna i Trosa kommun att det inte finns något samarbete och att det inte går några skattemedel till dem, Det här var svaret jag fick:

Hej Pär.

Tack för din fråga.

Jag minns inte exakt hur det var uttryckt i SN men det finns inget ekonomiskt samarbete mellan Trosabussen/Åkerbergs gällande linjetrafiken. Linjen drivs helt kommersiellt av Åkerbergs.
Från starten 2010 och 5 år framåt fanns ett avtal mellan kommunen, Länstrafiken och Trosa kommun om ersättning men det är avslutat.
Så, inga kostnader via skattsedeln för denna trafik.

Jag höll på att nöja mig här. Det var ju egentligen precis det svar jag ville ha och hoppades på att få. Att det här med “samarbete” inte var något egentligen, att det mest var några klappar på axeln, mark för en busshållplats eller liknande. Och i vart fall inga pengar inblandade.

Det visade sig vara väldigt fel. Jag fick en idé och kollade samma sak på ett annat sätt. Då får jag fram att kommunen betalat 50.000 kr för reklam på den nya bussen. Av någon anledning så har kostnaderna för det inte fakturerats från bussbolaget till kommunen, utan fakturorna på det här har istället kommit från Trosa Turism och Marknadsföring, det turistbolag som fram tills nyligen haft ett tjänstekoncessionsavtal på drift av turistbyrån i Trosa. Ägaren av Trosa Turism och Marknadsföring har andra affärsprojekt ihop med ägaren till Åkerbergs Trafik så de är inte på något vis obekanta för varandra.

Man har dessutom dolt att fakturorna avser bussannonsering och fakturerat det till kommunen som lite extra allmän marknadsföring. Kommunen berättar för mig att att kostnaden är fördelad på två fakturor därför att två avdelningar hos kommunen har delat på kostnaden. Jag får ett tips utifrån om att det kan finnas fler fakturor och det visar sig stämma. Det finns en tredje faktura på samma belopp och datum som de andra två. Den tredje har skickats till kommunchefen. Den totala kostnaden för skattebetalarna är 75.000 kronor, inte 50.000 kronor och definitivt inte noll kronor som man kan förledas att tro av det första svaret.

Reklam på fordon är dessutom reklamskattepliktigt. Jag har kollat med Skatteverket och varken Åkerbergs Trafik eller Trosa Turism och Marknadsföring är registrerade för reklamskatt och har inte rapporterat någon reklamskattepliktig försäljning. Det är heller inte lagligt att skriva om texterna på sina fakturor för att dölja en reklamskattepliktig tjänst.

Så sammantaget:

  • När jag frågar om kommunen samarbetar och/eller betalar något till bussbolaget för Trosabussen så får jag ett svar som ligger i gränslandet mellan lögn och extremt tänjt svar.
  • När jag rotar vidare så får jag svar att jo det finns vissa kostnader.
  • När jag får fakturakopior så blir det uppenbart att det fakturerats via bulvan och med en fakturatext som döljer vad det handlar om.
  • När jag rotar vidare ett varv till så visar det sig att kostnaderna är 50% högre än de man uppgett (det här beror nog på att det bara är kommunchefen som haft koll på att det varit tre fakturor och inte två)
  • Upplägget de har använt innebär med allra största sannolikhet att man fuskar med reklamskatten.

Jag vill inte mötas av en kommun som beter sig så här. Den första chefen visste mycket väl vad jag frågade om “egentligen”, han visste mycket väl om att det betalats skattemedel till bussbolaget (en av de tre fakturorna är ställd till honom). Köpet av reklamplats i sig kan kanske vara okej men varför dölja via bulvaner och fuskiga fakturatexter? Och varför fuska med reklamskatten?

Det här är inte okej. Jag kommer att be kommunens revisorer att titta på det här och jag hoppas att man från politiskt inser vad det innebär att vara i en förtroendebransch.

Förväntan istället för rädsla

Jag har förstått att många av er är rädda för att det som händer i omvärlden leder till att Sverige förändras. Jag vill berätta om en helt annan känsla, nämligen förväntan.

Jag känner förväntan och nyfikenhet.

Vad händer när man smälter ihop kulturer? Hur ser ett Sverige som klarar av en betydligt högre invandringstakt  än idag ut? Hur fungerar en värld där linjer på en karta får allt mindre betydelse för olika människors livschanser?

Vi kan inte avstå från att ta reda på allt det genom att gå runt och vara rädda.

Kalle Anka-enkät från Yougov

Besvarade just en enkät från Yougov men deras frågeställningar verkar helt knasiga.

Kolla här.

1. I den här frågan frågar man först efter “befolkningens” mediainkomst. Det uppfattar jag som individuella inkomster. Notera också att man frågar efter årliga inkomster (se mer om det nedan). Sedan blandar man det med frågor om inkomsterna i de fattigaste respektive rikaste hushållen.

2. I nästa fråga frågar man om min sammanlagda årliga bruttoinkomst men i definitionen nedan så förtydligar man att det inte alls handlar om min utan om hushållets sammanlagda inkomst. Upplagt för missförstånd känns det som. Återigen vill man att årlig inkomst ska uppges.

yg-inkomster2

3. Sedan tar man mina svar på frågorna ovan och jämför dem med verkligheten. Och det är ju nu man inser att något är riktigt snett för nu jämförs mina uppgivna årssiffror med något som rimligen måste vara månadssiffror. Eller så är det i någon annan valuta. Jämförbart är det i alla fall inte men man ber mig att dra slutsatser.

yg-inkomster3

Man undrar ju onekligen hur datat från den här enkäten ska användas. Allt kommer ju att peka på att alla som svarat har helt fel.