Tågstopp i Hölö

I dagens LT finns en debattartikel av mig angående tågstopp i Hölö (som ligger cirka två mil söder om Södertälje utmed Nyköpingsbanan). Hölös kollektivtrafik består idag av busstrafik till Södertälje via Järna. Restiden med buss från centrala Hölö till centrala Södertälje är cirka 50 minuter. Tågens huvudman är sedan i december 2016 politikerna runt Mälardalen men man väljer att köra förbi Hölö med stängda dörrar.

Ännu mer märkligt är att lokala politiker ger sken av att ”arbeta för ett tågstopp”. Det stämmer inte. I svar på SL och Mälabs trafikutredning 2015 skriver Södertälje kommun ”…därför förordas inte fler stopp för regionaltågen…”. Istället ägnar man sig åt önsketänkande om att någon gång i framtiden få SL-pendeltåg till Hölö (pendeltåg till Hölö presenteras som en ”utblick” i samma utredning, det finns inga som helst konkreta planer, utredningen är på 82 sidor, Hölö nämns i en mening).

http://www.lt.se/opinion/debatt/i-dag-hade-du-som-bor-i-holo-kunnat-ta-taget-till-jobbet

Möjligheternas politik

Då har det hänt igen, väljarna i USA har lämnat ett valresultat som många på förhand sett som otänkbart. Media, opinionsmätare och spelbolag har alla missat hur väljarna tänker. Jag ska inte använda ”vad var det jag sade” men jag har länge signalerat att jag tror att USAs opinionsmätare suttit på en risk att helt felbedöma opinionen. På samma sätt som vi i Europa underskattat ”skämsfaktorn” med att rösta på enkla lösningar så har nu USA fått se effekterna av det.

I Europa har vi mätdata som används för att justera för detta i opinionsmätningarna och vissa av våra opinionsmätare blir allt bättre – men räknar ändå fortfarande fel. I USA saknas dels mätdata och dels har man ett mer labilt valsystem där valdeltagandet i olika väljargrupper har väldigt avgörande betydelse.

Men varför blir det så här då? Varför röstar väldigt många gång på gång på en bakåtblickande politik? På enkla lösningar? Där man likt en snigel drar sig in i sitt hus, vill ut ur gemenskaper, bygga murar, isolera sig och drömma sig tillbaka till någon annan slagstid? Jo jag tror att det beror på att det politiska klimatet sedan många år bygger på negativism. Några exempel; Alliansen i Sverige byggde av sin politik inför maktövertagandet 2006 på att identifiera problem som många kände igen sig i, SD är väldigt effektiva i att exploatera problembilder, S gick igenom valrörelserna 2010 och 2014 utan någon annan ambition än att försöka säkra makt. Brexit-kampanjen byggde hela sin idé på något slags tanke om att Storbritannien skulle må bättre med färre kopplingar till andra länders människor. Trump har gått till val på att bygga murar och säger att han kommer att lämna viktiga förhandlingar som inte går som han vill.

Det här funkar inte.

Man kan vinna val på att exploatera rädsla, på att blicka bakåt och på att förklara varför motståndarna förespråkar en mer eller mindre usel politik. Men så kan man inte regera och så kan man inte bygga ett hållbart samhälle. Då måste man göra det bästa av sina förutsättningar, man måste blicka framåt, man behöver kunna se runt hörn och man behöver forma en politik som leder framåt, inte bakåt.

Jag brukar säga att olika former av missnöje nästan alltid har sin utgångspunkt i ett förväntansglapp och kommunikation kring vad man kan förvänta sig av varandra. Ett bra sätt att bädda för att undvika en missnöjd väljarkår bör därför vara att aldrig lova mer än man kan hålla. Där ser jag dessvärre en dyster utveckling hos oss själva. Våra svenska politiker går ifrån kontraktsmodellen gentemot sina väljare och argumenterar för att saker ska lösas i förhandlingar efter valet. Javisst, men då kan man ju inte komma sedan och vara förvånad över att väljare blir missnöjda med att sådant som man uppfattat som löften eller starka ambitioner stryks. Det är ett utmärkt sätt att skapa en grogrund för missnöjda väljare.

Vägen framåt bör alltså vara:

  1. Att sluta bygga politik på missnöje. Prata om utmaningar och se möjligheter. Beskriv vad man vill med den egna politiken och varför. Fokusera inte på vad som är uselt hos motståndaren. Skyll inte på EU, skyll inte på företrädare, skyll inte på motståndare. Fokusera på möjligheterna med den egna politiken.
  2. Att så långt som möjligt försöka att eliminera grunden för förväntansglapp. Då ökar man dels lojaliteten hos befintliga väljare och slipper dels kritik mot egna löftesbrott. Dessutom underblåser man inte ett allmänt politikerförakt baserat på att ”politiker bara pratar”.

Den som lyckas med detta tror jag har goda förutsättningar för att vinna lojala väljare för egen räkning och som bonus får vi ett bättre samhällsklimat.

Offentlighetsprincipen och dokument som inte finns

Mer på temat T som i Trosa, T som i Trix. För cirka 10 år sedan bestämde kommunfullmäktige i Trosa kommun att kommunens revisorer ska föra anteckningar vid sina möten. De bör ju ses som allmän handling och ska då i de flesta fall kunna lämnas ut efter sekretessprövning. För några veckor sedan försökte jag få ut handlingar i ett ärende som pågår men nekades. Det kan vara en korrekt bedömning även om ärendet jag sökte info om är baserat på ett tips från mig.

Då begärde jag istället ut handlingar avseende äldre möten där ärendena torde vara färdiggranskade. Nu har jag väntat i snart tre veckor och som jag förstår det så typ letar man efter dem. Jag tror inte att handlingarna finns.

Slutsatser:

  1. Om man i efterhand vill följa vad kommunens granskare granskar så kan man inte göra det.
  2. Vem granskar revisorerna? Om det här har pågått i över 10 år så är det ju rätt illa liksom.

Det här är återigen ett exempel på där offentlighetsprincipen inte upprätthålls. Genom att inte upprätta de handlingar som man bestämt (och därmed lovat kommunens invånare) så omöjliggör man insyn i verksamheten.

Uppdatering 2016-11-09: Idag har jag fått de efterfrågade dokumenten. Dvs de fanns, de verkade bara svåra att få fram och få iväg. Gott så.

128000 i administrativ kostnad för 114 gymnasieelevers bussbiljetter i Trosa kommun

Rotar runt i en bunt fakturor från bussbolaget till kommunen. Bussbolaget tar ca 128 tkr inkl moms per år i ”administrativa kostnader” för att göra och leverera biljetter till drygt 100 gymnasieelever som åker med Trosabussen till Stockholm. På något vis så känns det som om det borde kunna ingå i biljettpriset.

Priset är 100 kr + moms  per elev och månad, förra året var det 33 kr per elev och månad. Prishöjningen är på över 200%. Men något offentlig stöd till bussbolaget handlar det såklart inte om. Nejdå.

Det här är inte rimligt.

(Edit, det första belopp jag publicerade var 170 tkr vilket var fel eftersom jag grävde djupare och hittade en kreditfaktura på delar av det första beloppet)

Vinnare eller förlorare i regionsammanslagningen – se balansräkningarna här

Vi tycks stå inför något slags sammanslagningar av våra län och landsting till regioner. Jag tittade lite på balansräkningarna i dagens landsting och regioner och det ser ju onekligen inte oproblematiskt ut att slå ihop saker hur som helst. Hur känner välmående Blekinge inför att slås ihop med Skåne?

Och om jag tittar i länet där jag bor, Södermanland, så är det ju uppenbarligen så att ekonomiskt välskötta Södermanland kommer att få sin ekonomi sammanslagen med struligare landsting.

Allt kan såklart inte värderas på det här viset men jag undrar hur man tänkt lösa detta med att blanda spara och slösa för det kan inte vara oproblematiskt?

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL EGET KAPITAL SOLIDITET
Östergötlands läns landsting 14943 8178 54,7%
Jönköpings läns landsting 10368 4972 48,0%
Kronobergs läns landsting 3943 1256 31,9%
Kalmar läns landsting 5382 2064 38,4%
Regionsumma 34636 16470 47,6%
Västernorrlands läns landsting 4336 1018 23,5%
Jämtlands läns landsting 1933 121 6,3%
Västerbottens läns landsting 6661 1731 26,0%
Norrbottens läns landsting 6251 2163 34,6%
Regionsumma 19181 5033 26,2%
Blekinge läns landsting 3615 1297 35,9%
Skåne läns landsting 23541 -2072 -8,8%
Regionsumma 27156 -775 -2,9%
Stockholms läns landsting 83062 6776 8,2%
Gotlands kommun 1409 616 43,7%
Regionsumma 84471 7392 8,8%
Uppsala läns landsting 11815 3850 32,6%
Södermanlands läns landsting 6329 2037 32,2%
Örebro läns landsting 7023 1706 24,3%
Västmanlands läns landsting 6514 1854 28,5%
Dalarnas läns landsting 3978 -397 -10,0%
Gävleborgs läns landsting 5882 1849 31,4%
Regionsumma 41541 10899 26,2%
Västra Götalands läns landsting 31594 5926 18,8%
Hallands läns landsting 6562 2763 42,1%
Värmlands läns landsting 6259 789 12,6%
Regionsumma 44415 9478 21,3%

Källa: SCB:s preliminära statistik över landstings och regioners balansräkningar per 2015-12-31.