månadsarkiv: oktober 2012

Är det rätt av Örebro att publicera näringsidkares personnummer?

Örebro Kommun arbetar med ett stort transparensprojekt och bland annat vill de öppna upp kommunens leverantörsreskontra så att allmänheten kan se vilka leverantörer som kommunen använder. I det arbetet så har de stött på en frågeställning kring hur och om de kan publicera enskilda näringsidkares personnummer och de har efter att inhämtat råd från Datainspektionen bestämt sig för att nyttan med att publicera näringsidkarnas personnummer är större än den eventuella integritetsskada som kan bli resultatet av den nya policyn.

Jag gissar att detta kommer att bli omtalat och kritiserat, av flera orsaker:

  1. Örebro blir här bland de första att på bred front internetpublicera personnummer. Mig veterligen så gör få andra det på detta breda, allmänna sätt. Örebro kommun publicerar till exempel inte personnummer på sina politiker eller tjänstemän.
  2. Jag tror inte att den genomsnittlige bagaren som driver enskild firma och som sålt fyra leverpastejsmackor på faktura till kommunen vid ett enstaka tillfälle räknat med att få sitt personnummer internetpublicerat.
  3. Bland alla personnummer som kommunen nu kommer att publicera så finns det rimligen människor som lever under hot från maffia, expartners mm och kanske till och med har skyddade identititeter. Kan kommunens leverantörsreskontra skilja ut sådant och har verkligen integritetsprövningen gjorts med tanke på konsekvenser för redan utsatta?
  4. Frågan verkar vara hanterad enbart av Örebros tjänstemän. Jag gissar att kommunens politiker kommer vilja ha en finger med i detta innan sista ordet är sagt.

Tro mig, detta är framtiden. Allt fler uppgifter kommer att publiceras och transparensen kommer förr eller senare att bli total kring sådana här frågor. Men frågan borde egentligen inte hanteras av tekniker och tjänstemän, det här – vilken typ av samhälle och insyn i varandras liv vi vill ha – är en synnerligen politisk och nästan filosofisk fråga och borde hanteras på det viset.

Så är det rätt eller fel av Örebro att publicera näringsidkares personnummer?

 

Åtgärdslegitimitet

Begreppet åtgärdslegitimitet utgår från målgruppsperspektivet, i det här fallet småföretag. Att åtgärder är legitima ur ett samhällsperspektiv, i termer av att exempelvis ett offentligt åtagande finns och att de samhällsekonomiska effekterna är positiva, innebär inte per automatik att det enskilda småföretaget ser sammanhanget.

För att åtgärder ska få ett ordentligt genomslag krävs att företagen ser, och kan förstå, den konkreta nyttan av en åtgärd. En nytta som måste utgå från företagets verklighet och perspektiv. Åtgärdslegitimiteten kan delas in i begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet2. Åtgärder bör kopplas till dessa för att säkerställa att företagen förstår syftet.

Så här lyder ett par stycken i den statliga utredningen ”Små företag – stora möjligheter med it” (SOU 2012:63). Det handlar om att staten på olika sätt vill underlätta och i vissa fall tvinga på småföretag olika former av IT-lösningar, allt från sociala medier och affärsutveckling till hårdvara berörs i utredningen. Utredningen i sig är väl delvis av tvivelaktig kvalitet vilket jag kommenterat på Twitter under hashtagen #SOU201263 men begreppet Åtgärdslegitimitet handlar om något helt annat än utredningens allmänna kvalitet, nämligen utredarens och i viss mån statens inställning till medborgare och företag.

I klartext och på så kallad ren svenska står det:

Vanligt folk begriper inte tillräckligt mycket för att fatta att det vi vill göra är bra. Alltså måste vi börja med att manipulera folket så att de förstår att våra åtgärder är bra, först därefter kan vi genomföra åtgärderna.

Åtgärdslegitimitet mina damer och herrar, lägg ordet på minnet och tänk på det nästa gång du ska rösta. Politiker som försvarar det ordet borde inte få våra röster.

Mer om läxläsningshjälp – 110 miljoner bara en bråkdel av kostnaden

Häromdagen skrev jag några rader om Socialdemokraternas utspel om läxläsning för alla skolbarn och att pengarna som de planerat att sätta av för detta verkade snålt tilltagna. Då var informationen knapphändig och baserad på deras debattartikel i Dagens nyheter. Jag ifrågasatte om beloppet kunde vara rimligt och om man verkligen kunde få vettig läxläsning för knappt 70 öre per elev och skoldag eller om det kanske inte alls handlade om alla elever eller om det rent utav var så att förslaget inte var finansierat i sin helhet.

Nu har vi fått svaret, i Socialdemokraternas budgettext förklaras att det handlar om ett ”stimulansbidrag”. De 110 statliga miljonerna, knapp 70 öre per elev och dag, handlar alltså bara om en liten del av det totala belopp som krävs för att infria debattartikelns tal om läxhjälp till alla som behöver.

Jag förstår inte hur ett politiskt parti vågar göra på det här viset, slå på stora trumman, använda retorik av typen ”Alla elever i grundskolan ska ges möjlighet till läxhjälp” och i debattartikeln ge intrycket att de 110 miljoner kronorna är allt som behövs för att ordna det där, när det i själva verket krävs miljardbelopp för att klara av de löften som artikeln ställer ut – miljardbelopp som ännu inte finns i någon kommunal eller statlig budget.

Läs mer:
Min bloggpost – Politiker och deras syn på skolan
S-budgeten i sin helhet

IP-telefoni är lika viktig som traditionell telefoni

Idag har Telia haft störningar i sin IP-telefontjänst och det är den andra allvarliga störningen för dem på kort tid. Jag möter dessvärre ofta det här problemet i mitt jobb. IP-telefoni ur ett företagsperspektiv är å ena sidan ett fantastiskt verktyg med många möjligheter till en överkomlig prislapp men samtidigt så blir tekniken mer komplex. IP-telefonerna behöver tillgång till bra internetanslutningar, trafiken behöver komma fram genom routrar och switchar, styrprogramvarorna som används ska fungera på den lokala datorn, med rätt version av Outlook och så vidare. Det blir väldigt många ställen som det kan gå fel på rent tekniskt och det blir sammantaget många olika parter som blandas in i problem i IP-telefoniplattformarna eller kringliggande system.

Men dessutom får jag för mig att många telefonioperatörer inte tar IP-telefoni på samma allvar som traditionell trådburen telefoni. Att Telia och andra större operatörer över huvud taget skulle utsätta sig för risken att drabbas för ett fel som slår ut all traditionell telefoni hos alla kunder i flera timmar låter väldigt osannolikt. Men när det gäller IP-telefoni så är det tydligen en acceptabel risk.

Det menar jag är fel, för kunden blir inte telefonerna mindre viktiga bara för att samtalen överförs via internet istället för via fasta kopparledningar och naturligtvis måste komplexiteten i IP-telefoni balanseras med ännu mer tester och ännu större försiktighet innan till exempel nya programvaruversioner sätts i drift.

Själva använder vi sedan många år en virtuell lösning från den mindre IP-telefoni-operatören Efftel och vi är nöjda, vi har haft få driftstörningar, de driftstörningar som vi råkat ut för har varit kortvariga och vi har alltid fått tydlig information under oplanerade driftstörningar och inför planerat systemunderhåll. Nu tror jag att mycket av den stabiliteten beror på att Efftel inte verkar rota speciellt mycket i vår växellösning, allt enligt principen ”rör inte det som funkar”.