Åtgärdslegitimitet

Begreppet åtgärdslegitimitet utgår från målgruppsperspektivet, i det här fallet småföretag. Att åtgärder är legitima ur ett samhällsperspektiv, i termer av att exempelvis ett offentligt åtagande finns och att de samhällsekonomiska effekterna är positiva, innebär inte per automatik att det enskilda småföretaget ser sammanhanget.

För att åtgärder ska få ett ordentligt genomslag krävs att företagen ser, och kan förstå, den konkreta nyttan av en åtgärd. En nytta som måste utgå från företagets verklighet och perspektiv. Åtgärdslegitimiteten kan delas in i begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet2. Åtgärder bör kopplas till dessa för att säkerställa att företagen förstår syftet.

Så här lyder ett par stycken i den statliga utredningen ”Små företag – stora möjligheter med it” (SOU 2012:63). Det handlar om att staten på olika sätt vill underlätta och i vissa fall tvinga på småföretag olika former av IT-lösningar, allt från sociala medier och affärsutveckling till hårdvara berörs i utredningen. Utredningen i sig är väl delvis av tvivelaktig kvalitet vilket jag kommenterat på Twitter under hashtagen #SOU201263 men begreppet Åtgärdslegitimitet handlar om något helt annat än utredningens allmänna kvalitet, nämligen utredarens och i viss mån statens inställning till medborgare och företag.

I klartext och på så kallad ren svenska står det:

Vanligt folk begriper inte tillräckligt mycket för att fatta att det vi vill göra är bra. Alltså måste vi börja med att manipulera folket så att de förstår att våra åtgärder är bra, först därefter kan vi genomföra åtgärderna.

Åtgärdslegitimitet mina damer och herrar, lägg ordet på minnet och tänk på det nästa gång du ska rösta. Politiker som försvarar det ordet borde inte få våra röster.