Kategoriarkiv: Diverse

Offentlighetsprincipen och dokument som inte finns

Mer på temat T som i Trosa, T som i Trix. För cirka 10 år sedan bestämde kommunfullmäktige i Trosa kommun att kommunens revisorer ska föra anteckningar vid sina möten. De bör ju ses som allmän handling och ska då i de flesta fall kunna lämnas ut efter sekretessprövning. För några veckor sedan försökte jag få ut handlingar i ett ärende som pågår men nekades. Det kan vara en korrekt bedömning även om ärendet jag sökte info om är baserat på ett tips från mig.

Då begärde jag istället ut handlingar avseende äldre möten där ärendena torde vara färdiggranskade. Nu har jag väntat i snart tre veckor och som jag förstår det så typ letar man efter dem. Jag tror inte att handlingarna finns.

Slutsatser:

  1. Om man i efterhand vill följa vad kommunens granskare granskar så kan man inte göra det.
  2. Vem granskar revisorerna? Om det här har pågått i över 10 år så är det ju rätt illa liksom.

Det här är återigen ett exempel på där offentlighetsprincipen inte upprätthålls. Genom att inte upprätta de handlingar som man bestämt (och därmed lovat kommunens invånare) så omöjliggör man insyn i verksamheten.

Uppdatering 2016-11-09: Idag har jag fått de efterfrågade dokumenten. Dvs de fanns, de verkade bara svåra att få fram och få iväg. Gott så.

Förväntan istället för rädsla

Jag har förstått att många av er är rädda för att det som händer i omvärlden leder till att Sverige förändras. Jag vill berätta om en helt annan känsla, nämligen förväntan.

Jag känner förväntan och nyfikenhet.

Vad händer när man smälter ihop kulturer? Hur ser ett Sverige som klarar av en betydligt högre invandringstakt  än idag ut? Hur fungerar en värld där linjer på en karta får allt mindre betydelse för olika människors livschanser?

Vi kan inte avstå från att ta reda på allt det genom att gå runt och vara rädda.

Några ord om Gnestapendeln

Eftersom jag gett mig in i diskussioner om Gnestapendeln på lite olika ställen så kände jag att jag bör använda några rader här till att lägga ut argumenten lite. Jag förstår att Gnestas och Södermanlands Läns Landstigns politiker är skakade över beskedet från Trafikverket om att pendeln kan komma att läggas ner och argumenten som framförs är att Trafikverkets tjänstemän är närmast galna som ens vågar föreslå något så fräckt.

Men så här känner jag:

  • I vart fall en av de två nya operatörerna som sökt spårlägen på sträckan Göteborg-Stockholm gör det med avsikten att konkurrera med alla trafikslag, inte bara med SJ och andra tågoperatörer, utan även med buss, flyg och kanske även bilism. Om de får önskad plats på spåren och lyckas i sin ambition så finns det alltså stora miljöfördelar som mer än väl överväger miljönackdelarna med att Gnestapendelns relativt låga antal resenärer måste söka andra transportvägar.
  • Då inträffar det lustiga att (bland annat) ett stort antal miljöpartister argumenterar emot dessa uppenbara miljöfördelar. De är ”vaga” eller ”man tror inte på dem förrän man ser dem”. Jo, så är det ju alltid med förändringar, de måste genomföras innan de bli verklighet liksom.
  • Av argumenten som framförs och agitatorernas tonläge så kan man lätt få intrycket att Gnesta skulle skäras av från resten av landet om Gnestapendeln slutade gå. Så är det inte, de allra flesta som reser till eller från Gnesta reser redan idag med andra färdmedel än Gnestapendeln.
  • Det framförs också argument att den här kapacitetsbristen är ”statens fel”. Jo, det är det ju på ett sätt, staten har skapat förutsättningarna för konkurrens på järnvägen och det gör nu att olika operatörer vill etablera sig. Samtidigt så är regioner och kommuner en tung remissinstans när staten avgör var satsningar ska göras och så sent som den 12 juni (alltså i förrgår!!) presenterade Regionförbundet i Södermanland sitt utkast till remissförslag för transportinfrastrukturen i Södermanlands län och det finns inte ett ord om att det behövs ökad spårkapacitet till Gnesta. Inte ett ord. Tvärtom så kan man i yttrande efter yttrande konstatera att Södermanlands läns olika myndigheter alltid valt att hålla fram andra satsningar.

Jag menar inte att jag tycker att det är bra om Gnestapendeln försvinner, jag vet inte ens om det är rätt att den försvinner (och jag tro faktiskt inte ens att den kommer att försvinna just nu) men om man lyfter blicken och tittar på nationell nivå så ser det inte ut som att det glasklart är till Gnestapendelns fördel och mycket talar nog mycket för att det KAN vara rätt beslut att prioritera utökad långväga trafik även om det är jättetrist för Gnesta och Mölnbo.

Den långsiktiga lösningen är såklart fler spår men sådant har ju ledtider på 7-10 år och varken staten, kommunerna eller regionförbund/landsting har sett eller påtalat några behov av det.

Sedan kan man konstatera ett antal andra saker:

  • Regioner och kommuner förväntas vara medfinansiärer i olika statliga infrastruktursatsningar. Men Trafikverket kan inte lova någon trafik. Dels kan de alltså behöva prioritera bort saker, dels kan de rimligen aldrig lova att det finns operatörer som vill stanna på en viss station. Kommunerna och regionerna tvingas alltså medfinansiera i blindo, man får betala massor med pengar men har inga löften om någon som helst nytta. Jag gissar att framtida medfinansieringar kommer att omfatta någon form av trafikeringslöften och därmed alltså att man binder upp olika operatörer på något vis redan i medfinansieringsavtalen. Att resonera som så att ”bara spåren finns så kommer tågen att stanna” är liksom inte tillräckligt.
  • Frågan om olika orters trafikering är uppenbarligen en fråga som hanteras på tjänstemannanivå. Det låter väldigt fel, det behöver vara en politikerfråga så att direkt ansvar kan utkrävas.
  • Ingenstans nämns de fördelar som en utökad busstrafik medför, t ex bör man ju kunna få ökad turtäthet (passagerarna i ett pendeltåg kan delas upp i flera bussavgångar vid olika tidpunkter istället för att skicka iväg 400 passagare vid en enda gemensam tidpunkt) och busstrafik bör leda till mindre förseningar.

Är det rätt av Örebro att publicera näringsidkares personnummer?

Örebro Kommun arbetar med ett stort transparensprojekt och bland annat vill de öppna upp kommunens leverantörsreskontra så att allmänheten kan se vilka leverantörer som kommunen använder. I det arbetet så har de stött på en frågeställning kring hur och om de kan publicera enskilda näringsidkares personnummer och de har efter att inhämtat råd från Datainspektionen bestämt sig för att nyttan med att publicera näringsidkarnas personnummer är större än den eventuella integritetsskada som kan bli resultatet av den nya policyn.

Jag gissar att detta kommer att bli omtalat och kritiserat, av flera orsaker:

  1. Örebro blir här bland de första att på bred front internetpublicera personnummer. Mig veterligen så gör få andra det på detta breda, allmänna sätt. Örebro kommun publicerar till exempel inte personnummer på sina politiker eller tjänstemän.
  2. Jag tror inte att den genomsnittlige bagaren som driver enskild firma och som sålt fyra leverpastejsmackor på faktura till kommunen vid ett enstaka tillfälle räknat med att få sitt personnummer internetpublicerat.
  3. Bland alla personnummer som kommunen nu kommer att publicera så finns det rimligen människor som lever under hot från maffia, expartners mm och kanske till och med har skyddade identititeter. Kan kommunens leverantörsreskontra skilja ut sådant och har verkligen integritetsprövningen gjorts med tanke på konsekvenser för redan utsatta?
  4. Frågan verkar vara hanterad enbart av Örebros tjänstemän. Jag gissar att kommunens politiker kommer vilja ha en finger med i detta innan sista ordet är sagt.

Tro mig, detta är framtiden. Allt fler uppgifter kommer att publiceras och transparensen kommer förr eller senare att bli total kring sådana här frågor. Men frågan borde egentligen inte hanteras av tekniker och tjänstemän, det här – vilken typ av samhälle och insyn i varandras liv vi vill ha – är en synnerligen politisk och nästan filosofisk fråga och borde hanteras på det viset.

Så är det rätt eller fel av Örebro att publicera näringsidkares personnummer?

 

IP-telefoni är lika viktig som traditionell telefoni

Idag har Telia haft störningar i sin IP-telefontjänst och det är den andra allvarliga störningen för dem på kort tid. Jag möter dessvärre ofta det här problemet i mitt jobb. IP-telefoni ur ett företagsperspektiv är å ena sidan ett fantastiskt verktyg med många möjligheter till en överkomlig prislapp men samtidigt så blir tekniken mer komplex. IP-telefonerna behöver tillgång till bra internetanslutningar, trafiken behöver komma fram genom routrar och switchar, styrprogramvarorna som används ska fungera på den lokala datorn, med rätt version av Outlook och så vidare. Det blir väldigt många ställen som det kan gå fel på rent tekniskt och det blir sammantaget många olika parter som blandas in i problem i IP-telefoniplattformarna eller kringliggande system.

Men dessutom får jag för mig att många telefonioperatörer inte tar IP-telefoni på samma allvar som traditionell trådburen telefoni. Att Telia och andra större operatörer över huvud taget skulle utsätta sig för risken att drabbas för ett fel som slår ut all traditionell telefoni hos alla kunder i flera timmar låter väldigt osannolikt. Men när det gäller IP-telefoni så är det tydligen en acceptabel risk.

Det menar jag är fel, för kunden blir inte telefonerna mindre viktiga bara för att samtalen överförs via internet istället för via fasta kopparledningar och naturligtvis måste komplexiteten i IP-telefoni balanseras med ännu mer tester och ännu större försiktighet innan till exempel nya programvaruversioner sätts i drift.

Själva använder vi sedan många år en virtuell lösning från den mindre IP-telefoni-operatören Efftel och vi är nöjda, vi har haft få driftstörningar, de driftstörningar som vi råkat ut för har varit kortvariga och vi har alltid fått tydlig information under oplanerade driftstörningar och inför planerat systemunderhåll. Nu tror jag att mycket av den stabiliteten beror på att Efftel inte verkar rota speciellt mycket i vår växellösning, allt enligt principen ”rör inte det som funkar”.