Busslinjen som (nästan inte) behöver offentliga stöd.

Det kan vara läge att berätta vad jag har ”roat” mig med i cirka en veckas tid. Trosabussen (busslinje mellan Trosa och Liljeholmen) startades som ett samarbete mellan det offentliga och det privatägda lokala bussbolaget Åkerbergs trafik. Samverkansformen var något som heter tjänstekoncession och trafiken har haft ett successivt nedtrappat stöd från skattebetalarna. Sedan sommaren 2015 ska den drivas helt utan stöd från varken kommun eller landsting. Det är unikt och uppmärksammat på olika sätt.

Samtidigt så har både kommunen och åkeriet på olika sätt fortsatt prata om att de samarbetar i ”Projektet Trosabussen” så jag blev nyfiken på vari det samarbetet bestod och specifikt nyfiken på om några skattemedel gick till åkeriet. Jag skickade ett mejl och frågade om det.

Jag fick svar från en av de viktigaste cheferna i Trosa kommun att det inte finns något samarbete och att det inte går några skattemedel till dem, Det här var svaret jag fick:

Hej Pär.

Tack för din fråga.

Jag minns inte exakt hur det var uttryckt i SN men det finns inget ekonomiskt samarbete mellan Trosabussen/Åkerbergs gällande linjetrafiken. Linjen drivs helt kommersiellt av Åkerbergs.
Från starten 2010 och 5 år framåt fanns ett avtal mellan kommunen, Länstrafiken och Trosa kommun om ersättning men det är avslutat.
Så, inga kostnader via skattsedeln för denna trafik.

Jag höll på att nöja mig här. Det var ju egentligen precis det svar jag ville ha och hoppades på att få. Att det här med ”samarbete” inte var något egentligen, att det mest var några klappar på axeln, mark för en busshållplats eller liknande. Och i vart fall inga pengar inblandade.

Det visade sig vara väldigt fel. Jag fick en idé och kollade samma sak på ett annat sätt. Då får jag fram att kommunen betalat 50.000 kr för reklam på den nya bussen. Av någon anledning så har kostnaderna för det inte fakturerats från bussbolaget till kommunen, utan fakturorna på det här har istället kommit från Trosa Turism och Marknadsföring, det turistbolag som fram tills nyligen haft ett tjänstekoncessionsavtal på drift av turistbyrån i Trosa. Ägaren av Trosa Turism och Marknadsföring har andra affärsprojekt ihop med ägaren till Åkerbergs Trafik så de är inte på något vis obekanta för varandra.

Man har dessutom dolt att fakturorna avser bussannonsering och fakturerat det till kommunen som lite extra allmän marknadsföring. Kommunen berättar för mig att att kostnaden är fördelad på två fakturor därför att två avdelningar hos kommunen har delat på kostnaden. Jag får ett tips utifrån om att det kan finnas fler fakturor och det visar sig stämma. Det finns en tredje faktura på samma belopp och datum som de andra två. Den tredje har skickats till kommunchefen. Den totala kostnaden för skattebetalarna är 75.000 kronor, inte 50.000 kronor och definitivt inte noll kronor som man kan förledas att tro av det första svaret.

Reklam på fordon är dessutom reklamskattepliktigt. Jag har kollat med Skatteverket och varken Åkerbergs Trafik eller Trosa Turism och Marknadsföring är registrerade för reklamskatt och har inte rapporterat någon reklamskattepliktig försäljning. Det är heller inte lagligt att skriva om texterna på sina fakturor för att dölja en reklamskattepliktig tjänst.

Så sammantaget:

  • När jag frågar om kommunen samarbetar och/eller betalar något till bussbolaget för Trosabussen så får jag ett svar som ligger i gränslandet mellan lögn och extremt tänjt svar.
  • När jag rotar vidare så får jag svar att jo det finns vissa kostnader.
  • När jag får fakturakopior så blir det uppenbart att det fakturerats via bulvan och med en fakturatext som döljer vad det handlar om.
  • När jag rotar vidare ett varv till så visar det sig att kostnaderna är 50% högre än de man uppgett (det här beror nog på att det bara är kommunchefen som haft koll på att det varit tre fakturor och inte två)
  • Upplägget de har använt innebär med allra största sannolikhet att man fuskar med reklamskatten.

Jag vill inte mötas av en kommun som beter sig så här. Den första chefen visste mycket väl vad jag frågade om ”egentligen”, han visste mycket väl om att det betalats skattemedel till bussbolaget (en av de tre fakturorna är ställd till honom). Köpet av reklamplats i sig kan kanske vara okej men varför dölja via bulvaner och fuskiga fakturatexter? Och varför fuska med reklamskatten?

Det här är inte okej. Jag kommer att be kommunens revisorer att titta på det här och jag hoppas att man från politiskt inser vad det innebär att vara i en förtroendebransch.

Förväntan istället för rädsla

Jag har förstått att många av er är rädda för att det som händer i omvärlden leder till att Sverige förändras. Jag vill berätta om en helt annan känsla, nämligen förväntan.

Jag känner förväntan och nyfikenhet.

Vad händer när man smälter ihop kulturer? Hur ser ett Sverige som klarar av en betydligt högre invandringstakt  än idag ut? Hur fungerar en värld där linjer på en karta får allt mindre betydelse för olika människors livschanser?

Vi kan inte avstå från att ta reda på allt det genom att gå runt och vara rädda.

Kalle Anka-enkät från Yougov

Besvarade just en enkät från Yougov men deras frågeställningar verkar helt knasiga.

Kolla här.

1. I den här frågan frågar man först efter ”befolkningens” mediainkomst. Det uppfattar jag som individuella inkomster. Notera också att man frågar efter årliga inkomster (se mer om det nedan). Sedan blandar man det med frågor om inkomsterna i de fattigaste respektive rikaste hushållen.

2. I nästa fråga frågar man om min sammanlagda årliga bruttoinkomst men i definitionen nedan så förtydligar man att det inte alls handlar om min utan om hushållets sammanlagda inkomst. Upplagt för missförstånd känns det som. Återigen vill man att årlig inkomst ska uppges.

yg-inkomster2

3. Sedan tar man mina svar på frågorna ovan och jämför dem med verkligheten. Och det är ju nu man inser att något är riktigt snett för nu jämförs mina uppgivna årssiffror med något som rimligen måste vara månadssiffror. Eller så är det i någon annan valuta. Jämförbart är det i alla fall inte men man ber mig att dra slutsatser.

yg-inkomster3

Man undrar ju onekligen hur datat från den här enkäten ska användas. Allt kommer ju att peka på att alla som svarat har helt fel.

Sänkta trösklar – mer än bara en lönefråga

Jag läste nyligen en intressant artikel i Dagens Nyheter om en eldsjäl som hjälpt ett antal EU-migranter att hitta andra inkomster än tiggande. Enkla påhugg, försäljning av eget hantverk, loppmarknader och liknande. Det är såklart ett jättebra initiativ men samtidigt dyker frågorna upp i huvudet kring hur juridiken och framförallt skatterna kring det där hanteras. Artikelns faktarutor berör problemet men upplägget verkar i princip vara att man hoppas att det tas upp till beskattning i hemlandet.

Att hyra ut sig själv till andra torde handla om näringsverksamhet. Att sälja eget hantverk torde vara beskattningsbar hobbyverksamhet eller näringsverksamhet. Att arrangera loppmarknader med skänkta saker är ingen lätt grej varken för den som säljer sakerna (näringsverksamhet, speciella momsregler mm) eller för den som upplåter mark (det finns hela avsnitt i Skatteförfarandelagen som reglerar skyldigheterna för den som upplåter plats till en loppmarknad).

Vi måste ta oss bort från det här! Sänkta trösklar handlar inte bara om priser och löner utan lika mycket om regelkrångel. Jag tror att Sverige skulle funka fin-fint om den som ville arrangera en loppmarknad då och då inte behövde sätta sig in i hundratals sidor lagtext. Det måste bli möjligt att hitta vägar till egen försörjning eller extrainkomster utan att man riskerar att göra fel.

Varje regel, varje registreringsplikt och varje pålaga försvårar och höjer trösklar. Dagens utmaningar kräver att det här förändras.

31 borttappade moraliska kompasser söks

På dagens DN Debatt ondgör sig 31 ledande näringslivstoppar över risken att staten avvecklar avtalet om försvarssamarbete med Saudiarabien. Sällan har man sett så stor enighet bland så många höjdare. Men de har helt fel och de går helt vilse i sina argument.

Låt oss titta på ett par av deras påståenden:

Kärnfrågan är om vi tror att vi åstadkommer utveckling, ökad öppenhet och välstånd för människor genom ökad handel och samarbeten – eller om vi tror på isolering och handelsstopp.

Ja, handel och öppenhet är viktigt. Men man behöver också välja vem man handlar med och vad handeln gäller. Här handlar det om ett avtal om försvarssamarbete mellan staten Sverige och staten Saudiarabien. Staten Saudiarabien är en brutal diktatur med en människosyn som är helt främmande för oss. Vår nation bör helt enkelt inte göra vapenaffärer med staten Saudiarabien. Den som gör det bekräftar staten, ökar dess makt och stärker dess militära kapacitet.

Kan vi på ett bra sätt göra affärer med enskilda företag och medborgare i Saudiarabien utan att stärka den saudiska statens makt så ska vi såklart göra det och det kan säkert även finnas legitima öppningar för att göra vissa civila affärer med diktaturregimen men jag tror inte att svenska folket (via svenska staten) vill göra militära affärer med affärspartnern staten Saudiarabien.

Sveriges rykte som handels- och samarbetspartner står på spel.

Avtalet har möjligheter att sägas upp. Varför skulle vi skriva sådana avtal om vi sedan i praktiken inte skulle kunna använda den möjligheten om vi ångrar eller ändrar oss? Argumentet att vi förlorar vår trovärdighet som avtalspart faller därmed helt. Jag är säker på att företagen som dessa 31 företrädare arbetar på säger upp tusentals avtal varje dag. Det är helt naturligt, det är en del av affärslivet, synen på vilka avtal som man vill behålla ändras hela tiden och vill man komma ur ett avtal så säger man upp det när avtalet så medger.

Sverige är en av världens högst rankade demokratier, ett av världens bästa länder att leva och bo i, vi om några borde kunna ta oss råd att leva med de konsekvenser det får att följa våra moraliska kompasser.

Ett annat sätt att se det; om vi inte avstår från att göra vapenaffärer med ett land som Saudiarabien, när ska vi då avstå från att göra dem?