Politiker och deras syn på skolan

Grundskolan är en viktig del i kunskapssamhället. Det är där som framtidens vuxna får kunskaper för vidare studier eller yrkesliv. Som förälder till en nybliven förstaklassare och som företagare i kunskapsbranschen har jag dubbla anledningar att bry mig om den svenska skolan och när jag läste i Dagens Nyheter idag om Socialdemokraternas förslag om läxläsningshjälp till alla skolbarn så blev jag först glad. Men när jag sedan började granska och ifrågasätta beloppet som S vill satsa så blev jag mindre glad.

Jag uppfattar debattartikeln som en bred satsning som som är avsedd att nå väldigt många barn. Språkbruket är svepande och använder ordet ”alla” flitigt. Artikelförfattarna nämner också att barn som går på fritids mår bäst av att få göra sina läxor dagtid i fritids istället för kvällstid när föräldraren kommit hem från jobbet. Så jag uppfattar det som en allmän, bred reform för att avsevärt öka läxläsningen och utfallet av läxläsningen hos väldigt många elever.

Enligt Skolverket går det drygt 888.000 elever i den svenska grundskolan och ett läsår är cirka 178 skoldagar. Det innebär att de svenska grundskoleleverna varje år går i skolan total drygt 158 miljoner dagar. Socialdemokraternas satsning, där man avser avsätta 110 miljoner kronor innebär alltså ett stöd på strax under 70 öre per elev och dag.

Den närmast försumbara summan löser naturligtvis inga stora problem.

Då kan man tänka sig ett antal förklaringar:

  1. Att satsningen inte alls är så bred som artikelförfattarnas språkbruk ger sken av, att det istället handlar om en smal satsning på utsatta barn. Men hur många barn räcker då pengarna till? Ja inte speciellt många. Och hur ska barnen väljas ut?
  2. Att man räknar med betydande medfinansiering för skolans formella huvudman, de svenska kommunerna. Om detta är fallet så borde ju det redovisas, att den nya samhällsfunktionen får ett närmast symboliskt statligt stöd men att det sedan krävs omfattande kommunal finansiering i mångmiljardklassen för att läxläsningshjälpen ska bli verklighet.
  3. Att man gör begränsningar i ålder bland barnen som får del av läxläsningshjälp. Till exempel bara erbjuder de yngsta barnen detta (med hopp om att grundlägga goda läxläsningsvanor i tidiga skolår) eller att man begränsar det till äldre barn som har bevisade problem på grund av för dålig läxläsning.

Det mest troliga är helt enkelt att utspelet är en bluff, retoriken skriver ut förväntningar som den medföljande checken inte är i närheten av att kunna leva upp till. Och det är i så fall beklämmande att se att landets största parti vill behandla skolan, skolbarn och framtidens näringsliv på det viset för att få en helsidas uppmärksamhet på DN Debatt.

1 tanke kring ”Politiker och deras syn på skolan

  1. Pingback: Läxläsningen i S-budgeten ej finansierad | IT-lots

Kommentarer inaktiverade.